Svart eller vitt del 3 Hur man bakband oss genom lögner och falsk historieskrivning.

Att kalla människor rasister för att de föredrar den egna gruppen framför andra är helt befängt. Det sitter i  våra gener att föredra den egna gruppen, (det är vetenskap, länk längre ned i texten) Det är givetvis en evolutionär fördel att hålla samman. Vi ser det hos alla djur att de har ett revir med tillgångar som de försvarar mot konkurrenter, det har inget med nazism att göra. Vad flumvänster som, Regina Lund och  Mikael Wiehe med flera kändisar inte fattar är att tillgångarna är begränsade.  Vänstern tycker att vi tar pengarna av någon rik, men ingen rik vill betala, inte ens komunistkrösusen Wiehe. Resurserna är heller inte outsinliga och det är flera som vill dela på kakan.  Lund frågar – vem äger världen? Men jag tror nog att hon vill behålla sina egna ägodelar som alla andra. Kändisarna och politikerna som lever gott på Södermalm har aldrig behövt strida för att överleva.  De som kommer nu har det i ryggmärgen. Om vi inte använder förnuftet kommer vi att bli utkonkurrerade. Inte idag inte i morgon, men i det långa loppet. Vi är här på jorden för att hålla liv – inte i oss själva utan i våra gener. Den grupp som har bäst strategier för detta är den som kommer att frodas. Detta är ren biologi. För giraffen gäller lång hals. För människan att skapa ett tryggt samhälle där så många som möjligt överlever och hjälper till att producera.  De som lyckas är de som samarbetar med varandra inom ingruppen. Judarna är den mest framgångsrika ingruppen på planeten, det behövs inte en konspiration för det, det krävs bara samarbete och favorisera dem man är lik. Att judar har angripits, är för att de är lite för bra på det hela för andra gruppers bästa. Det handlar inte om antisemitism att erkänna att de som grupp är bra på sammanhållning och att producera tillgångar.
Vi är genetiskt riggade för att i en mindre grupp som en familj skapas känslomässiga band, därför föredrar vi  som alla däggdjur våra egna barn framför andras. ”Mina barn och andras ungar” som det heter. Vi människor är även flockdjur och behöver gruppen till hjälp att föda och värna vår avkomma. Därför är samarbete och lojalitet inom gruppen inte bara en evolutionär fördel, utan en nödvändighet. Den flock som splittras går under. Man ser det på alla stormakter, de har imploderat. Är det vår tur nu?
Det naturliga urvalet handlar om förmåga till anpassning, inte bara till habitatets begränsningar utan också till dem man är beroende av för sin överlevnad, det vill säga ens egen flock.  I en flock synkroniserar man sig man ser till att hålla sams inåt för att stå starka utåt. Är man enade så kan man arbeta mot samma mål, och man kan också som grupp anpassa sig till förändrade omständigheter i habitatet. Om man i stället för att göra det, är upptagen med inre stridigheter i gruppen så går man till slut under.  För att hålla samman en flock krävs ett kitt, en  känsla av samhörighet, en känsla av att vara  ett ”Vi” särskilt från andra, vilka blir ”dem”.  Gemenskap handlar om att hitta en ”vikänsla”. Vi känner oss som ”vi” med de vi känner igen oss själva i, de som delar våra traditioner, värderingar och moral, de som uppskattar den vi är, och som värnar oss. Denna känsla av att höra ihop skapar motivation till samarbete, hjälper vi vår flock så hjälper vi vår avkomma, vi sprider våra gener. Det är alltså inget fel att ha ”vi och dem” känslor, det är så våra gener har överlevt såhär långt.
Det här är inget jag hittar på, det är något man talar om inom neurovetenskap, psykologi, och evolutionspsykologi. På samma sätt som en spetälsk tappar sin smärtförnimmelse och tappar förmågan att skydda kroppen mot skador och infektioner så kommer en grupp som inte känner igen hot förrän det är för sent bli skadad. Vi ser det i samhällen, och vi ser det hos enskilda individer som kan gå rakt in i förhållanden med misshandel ibland med dödlig utgång för en själv och avkomman. En naturlig misstänksamhet mot andra som man inte känner är således en nödvändighet för överlevnad av våra gener. Det handlar om ren självbevarelsedrift att vara misstänksam mot det som inte är en del av ”vi”.
Tack vare  undanhållande av relevanta fakta gällande framförallt andra världskriget så har man lyckats demonisera vår vikänsla. Andra världskriget används också i propagandasyfte. Gemene man tror idag att det var rasism och nationalism som ledde till andra världskriget, men rasism och nationalism har funnits i alla tider. Det leder inte per automatik till krig, krig är samma kamp om makt över tillgångar som alltid pågått, skillnaden mellan krig och fred är hur kampen bedrivs. Med vapen och fysiskt våld, eller med intellekt och manipulationer.  Konkurrens handlar inte om ideologier, det är bara för det dumma folket. Kampen om makt handlar om att söndra och härska utgruppen, med fysiskt våld eller med propaganda. Ingruppen är starkare om utgruppen är svagare.  Nationalism är ”vikänslan” i en ingrupp helt oavsett om det gäller en nation som definieras av en riksgräns, eller av en etnisk folkidentitet som en klan. Den subversiva propagandan har gjort att nationalism blivit ett missförstått och fult ord, vilket givetvis passar de som söker ett internationellt herravälde.
I och med att det är fult att söka sig till tryggheten hos nationen så söker människor istället andra sammanhang att identifiera sig med och finna trygghet i. Det är en anpassning till det förändrade habitatet i detta fall förändringen av gruppens värderingar till följd av propagandan.  ”Vi och dom” finns  ju i våra gener. Vi har ju inte längre en religion att söka trygghet i, därför har det börjat handla om att rätt eller fel åsikter.  PK-ismen har blivit den religion som man synkroniserar sig kring. Skall du tillhöra ingruppen så måste du vara politiskt korrekt.  Även primärgruppen familjen är idag splittrad och har förlorat sin betydelse som trygg hamn. Sekundärgruppen arbetsplatsen är utbytbar, liksom kommunen/samhället. Återstår då bara att söka trygghet i referensgruppen, den åsikt som vi bekänner oss till.   Problemet är bara att den åsikten som de flesta delar, inte är vad den utger sig för att vara. Den vilar på falska premisser, och är mer att likna vid en sekt som går rakt mot stupet

Jag är inte mycket för konspirationsteorier,  de simplifierar och pekar ut en enda fiende, och är en form av svart/vitt tänkande.  Det finns ju inte bara två aktörer, det finns inte bara en grupp som är ”dom” utan flera grupper som alla bevakar sina intressen. Det är därför det är så farligt att köpa propagandan angående andra världskriget. Det får oss alla att rikta blicken i samma riktning och inte se vad som försiggår bakom vår rygg.  Det är  ganska uppenbart att den internationella marxismen idag bytt skepnad, och att ideologin idag går under begreppet  ”Tolerans”.  Det är en glasklar koppling mellan  kommunismens Equality och mantrat ”Allas lika värde”. Man ser det ju också på den kapade feminismen som mer sysslar med  att svenska män inte ska tro att de är bättre än än andra män, än att kämpa mot förtryck och våld mot kvinnor.  Det är likriktning det handlar om. Mantrat ”allas lika värde”, har jag tidigare trott varit en felöversättning av FN’s deklaration, men det är det kommunistiska klasslösa samhället som avses.  Ett samhälle där ingen medborgare är mer värd en den andra. Det är kommunismens mål, att skapa ett samhälle där alla medborgare är likadana utbytbara kuggar helt utan medborgerliga rättigheter. Det man håller på med är att ta ifrån vita män deras rättigheter. Därför skall de framgångsrika kompetenta vita CIS män backa bak, och man använder vår inbillade skuld från andra världskriget och kolonialismen för att tukta oss till passivitet. Här kommer jag ta upp hur vi blivit lurade att känna skuld över andra världskriget. Jag kommer ta upp kolonialismen senare.

Bakgrunden till att man fokuserar på den vita mannen är att det är männen som genom historien värnat familjen, gruppen och nationen. Nu har man lyckats demonisera dessa egenskaper och förlöjliga vita män.  Kvinnor agerar som  Yuri Bezmenov kallar det ”användbara idioter” i sina attacker på män, manlighet, beskydd och dådkraft. Stina Wolter går så långt att hon myntar #Inteerkvinna, när män gör som de alltid har gjort: beskyddat sin familj och sin grupp. Yuri Bezmenov  en av många KGB agenter som arbetade för att destabilisera andra länders kultur talar om att hetsa människor som känner sig som offer mot vad man framställer som förtryckare, ren marxism alltså.  Det funkar till och med i ett sådant land som Sverige där män står för beskydd, att piska upp stämningen mot män bortom sans och vett. Det är det vi ser idag. Som jag skrev i del 3 – det yttersta målet för kommunismen är att göra om folket till lydiga drönare utan egen tanke och vilja. Det är en kamp mot den mänskliga naturen, därför måste man ta till falsk sociologi, och förnekar den riktiga vetenskapen som håller för granskning. 

Vi  har därför i religionen ”tolerans” namn fridlyst konkurrerande  grupper, även de som är hotfulla och angriper våra kvinnor, barn och vårt sätt att leva. Istället så angriper man och splittrar den egna flocken, och de som skulle kunna skydda oss.  Likt medberoende i en dysfunktionell familj så hindras man att peka på elefanten. Man får inte tala om att pappa slår mamma, att kvinnor förtrycks, våldtas, att farmor lever i misär. Man får inte tala om att pappa slagit sönder lägenheten och satt eld på köket. Nej problemet får inte konfronteras.  Det är synd om problemet. Problemet är ett offer, och den som vågar tala sanning förskjuts ur gemenskapen. Bilden av att allt är normalt skall upprätthållas till varje pris, och som de ”enablers”  vi är så offrar vi allt annat för att upprätthålla bilden av att vi är goda och rättfärdiga och gör rätt. Men gör vi det?

Redo för lite hicka?

 

Andra världskriget var inte ett rasistiskt ideologiskt krig vilket vi är lurade att tro. Andra världskriget handlade om flera saker, men från början så handlade nazismen om att förhindra att den ryska revolutionen spred sig de första som fängslades var alltså kommunister. Utifrån den förenklade marxistiska analysen som delar in världen offer och förtryckare så pekas tyskarna såhär i efterhand givetvis ut som förtryckarna som gav sig på offret  judarna, men sanningen är att Tyskland var från början en ingrupp som försvarade sig mot yttre hot. Bolsjevismen var ett hot mot hela Europa, det var därför Hitler fick sådant massivt stöd. Bolsjevismen var inte heller bara ett hot för makten, eller för kapitalister i respektive land, utan också för vanligt folk, då egendomar konfiskerades och människor masslaktades när 10 % skulle bort i Sovjetstaten. (se del 3) 10 % är en av tio, ingen gick säker från kommunismens terror. Många av de ledande bolsjevikerna i Ryssland var judar, vilka hade allt att vinna på en revolution i Ryssland då de där var utsatta för svåra pogromer.  Judar är alltså en egen grupp, som deltar i kampen om utrymme och tillgångar precis som alla andra.  Som grupp så har de såklart inte varit passiva åskådare när andra kämpat. Hade de inte sett till sina egna intressen hade de som grupp dött ut. Istället har de som grupp varit extremt framgångsrika tack vare sin förmåga att samarbeta inom sin ”nation”(folk) trots att de saknat eget territorium.

I det toleranta Tyskland var judarna som grupp riktigt framgångsrika vid den här tiden, därför så blir det förminskande att enbart se judar som offer för rasism.  Det är att begå ett tankefel och gå på propaganda om man tror att Hitler senare i kriget ville utrota judar av rent rasistisk hierarkiska skäl, det vill säga att han på riktigt såg dem som en undermålig ras. Tvärtom så var de som grupp ett stort hot mot gruppen tyskar som låg risigt till.  Judendomen har en tradition och en syn på pengar som gör gruppen väldigt framgångsrik om den får medborgerliga rättigheter. De samarbetar också internationellt och har varit lite för framgångsrik genom historien varpå rättigheterna återtagits.  Att de trots detta överlevt som grupp beror på deras kultur, deras förmåga till sammanhållning och samarbete. Under vissa betingelser har de som grupp blomstrat. I det bankrutta Tyskland hade de vid tiden det begav sig, varit så framgångsrika att de tom krossat de tyska bankerna som inte hade samma globala stöd i ryggen. Judar som grupp var alltså ett hot mot Tyskland på två fronter både som ryska bolsjeviker och som framgångsrika europeiska kapitalister.

Under 1800-talet hade det skett en befolkningsexplosion i väst beroende på industrialiseringen och läkekonstens framgångar. Förmögna judar hade återvänt till Tyskland från Polen och byggt upp banker, och handel, och skapade stora förmögenheter då de fick medborgerliga rättigheter av tyskarna. Under pogromerna i Ryssland  på slutet av 1880 talet och i början på 1900-talet före revolutionen så flydde miljoner judar därifrån, de flesta till USA men en hel del kom till även till Tyskland.  Konkurrensen ökade och de judar som samarbetar globalt vidgade sin ekonomiska makt, och ursprungsbefolkningen halkade efter. Efter den första misslyckade revolutionen i Ryssland så flydde också bolsjeviker till Tyskland och försökte elda upp massorna där i stället.

Tyskland gick vid den här tiden på knäna på grund av kostnaderna under första världskriget och den förnedrande Versaillesfreden, där fransmännen och de segrande krävde astronomiska summor i böter.  Konkurrensen om tillgångarna var enorm i Tyskland. Igen, nazismen handlade inte om ras, inte heller om religion, men tidens paradigm talade i termer av ras. Det var de termer man använde på in- och utgrupper. Jag har läst flera recensioner av Maja Hagermans bok ”Käraste Herman” alltifrån Arnstads hjärntvättade värdegrund till Expressens kvasiintellektuella koppling till Jimmie Åkesson. De bortser helt från den historiska kontexten, och hur paradigmet såg ut. Inte kom det som något hugskott vare sig för Lundborg eller Hitler att tänka i ras, det var så paradigmet såg ut. Nazismen var inte en fråga om att utrota en, som man ansåg, undermålig ras, tvärtom så hade man problem med en i mångt och mycket överlägsen utgrupp. Trots att de är i minoritet så är 30%  av alla nobelpristagare judar. De är också framgångsrika som affärsmän, inom förlagsvärlden, inom filmindustrin, inom litteraturen etc etc.  Rasism handlar om att placera andra grupper under sig. Judar är allt annat än underlägsna som grupp. 

Ovanstående är en tidningsartikel (avskrift av originalet) som Winston Churchill skrev  8 februari 1920, där han talar om de  Nationella assimilerade judarna, som varit en tillgång för de nationer de bebott, och att de har varit en del av att bygga upp landet.  Han skriver också om ”de internationella judarna” och de ”terroristiska judarna”. De internationella judarna:

”Anhängarna av denna otrevliga konfederation, vilken mestadels består män uppvuxna  i länder där judar förföljs på grund av deras ras, har de flesta, om inte alla, övergivit förfädernas tro. Denna rörelse bland judarna är inte ny. Från Spartacus-Weishaupts dagar till Karl Marx och till Trotskij (Ryssland), Bela Kun (Ungern), Rosa Luxemburg (Tyskland) och Emma Goldman (Förenta staterna),  har denna världsomspännande konspiration verkat för förstörandet av civilisationen och för störtandet av samhällsordningen grundat i avundsjuk illvilja, och omöjlig jämlikhet. Denna grupp är stadigt växande. De hade också en, som författaren, Mrs. Webster visat, en definitivt igenkännlig del i den franska revolutionens tragedi. De har varit drivfjädern för varje subversiv rörelse under 1800-talet, och slutligen har detta band av personligheter från helvetet gripit det ryska folket i strupen och praktiskt taget blivit de obestridda härskarna i det enorma imperiet.”

Chruchill talar vidare i artikeln om vad han kallar de terroristiska judarna som försökte sprida den kommunistiska revolutionen till flera Europeiska länder.

Samma fenomen har presenterat sig i Tyskland, särskilt i Bayern i sådan utsträckning att den här galenskap har livnärt sig på det tyska folkets tillfälliga nedbrutenhet. Även om det finns många icke-judar, vilka är lika dåliga som de värsta av de judiska revolutionärerna, är den del som de senare spelar i proportion till deras antal i befolkningen förvånande.

Churchill talar även om den association som man vid den här tiden  gör mellan bolsjevismen och judar som folkgrupp, beroende på hur de särbehandlades under den ryska revolutionen.

Det faktum att judiska intressen och judiska religiösa platser i många fall undantas av bolsjevikerna från deras attacker gör att  den judiska rasen i Ryssland associeras med de illdåd som nu begås. Detta är en orättvisa för miljontals hjälplösa människor, av vilka de flesta själva drabbas av den revolutionära regimen. Det blir därför särskilt viktigt att främja och utveckla en starkt markerad judisk rörelse som leder direkt ifrån dessa fatala associationer, och det är här som Sionismen har så djup betydelse för hela världen för närvarande.

Han talar vidare om vikten av en judisk stat i dåvarande Palestina för att skapa en trygghet för den judiska rasen. Han talar om Sionismen som en konkurrerande rörelse till det internationella bolsjevismen. Han belyser det raseri varmed Trotskij har attackerat Sionismen, citat:

”Hans av grymhet förmörkade sinne lämnar honom inte i något tvivel om att hans planer på en världsomfattande kommunistisk stat under judisk dominans, korsas och är direkt hindrad av detta nya ideal, som riktar judarnas energi och hopp mot ett enklare, sannare och ett långt mer uppnåeligt mål. Kampen mellan sionisterna och den judiska bolsjevismen är inte mindre än en kamp om den judiska själen.” 

Han påpekar vidare vikten av att varje jude som är nationalist, det vill säga är trogen landet han lever i, och inte söker ett internationellt världsherravälde genom bolsjevismen, tar en aktiv och framträdande roll i bekämpandet av den bolsjevistiska konspirationen, på det att de må återupprätta den judiska hedern och att det blir klart för alla att bolsjevismen inte är en judisk rörelse. Istället skedde något helt annat.

Före det att konflikten mellan internationella judar och tyskar eskalerade bortom sans och vett i Tyskland, så var landet ett bra land för judar att leva i. I Europa och särskilt i Tyskland hade man sedan 1600-talet blivit mer och mer toleranta mot judar då den katolska kyrkans makt minskade. Många européer önskade att judarna skulle förenas med de europeiska nationerna genom blandade äktenskap och religionsbyte, och på så viss bli en del av ingruppen/nationen. Man hoppades på att kunna assimilera judarna, de erbjöds medborgerliga rättigheter och fick driva affärsverksamhet och inneha högre poster i samhället. Vissa konverterade, andra inte, och vissa blev vad man kallar kryptojudar det vill säga konverterade men behöll i hemlighet sin judisk ideologi och var först och främst lojala med andra judar, och inte med nationen som gav dem rättigheter. En del av judarna var kommunister som ville driva på den kommunistiska revolutionen så den spred sig i Europas länder. Andra ansåg att det var dags för en reformation av religionen och ville kombinera sin judendom med medborgarskap, medan mer konservativa ville behålla den traditionella judendomen. De senare stödde tidigt skapandet av en judisk stat och Sionismen grundades. Det är de här falangerna som Churchill pratar om. Judarna är alltså ingen enhetlig grupp utan tillhör olika falanger, eller är bara enskilda människor utan andra ambitioner än att försöker leva sitt liv som alla andra.

De förmögna ”internationella judarna” som Churchil kallade dem, låg dock ekonomiskt på topp i Tyskland efter första världskriget. Deras sammanhållning och därmed ekonomiska uthållighet gjorde att de klarat börskraschen bättre än tyskarna som  hade hyperinflation och var på ruinens brant. Många tyskar fick se sina tillgångar flyttas över i de judiska affärsmännens och bankirernas händer, detta gällde även tyska banker som helt enkelt gick omkull.  Tyskarna kände sig ansatta på flera fronter. Både av de judiska bolsjevikerna som invandrat efter den första misslyckade ryska revolutionen, och av de internationella judiska kapitalisterna. Lägg därtill den enorma arbetslösheten och läget blir klart. Den territoriala ingruppen är på väg att bli helt utkonkurrerad av utgrupper.  Under en tid som var besatt av begreppet ras så blev den gemensamma nämnaren för de hotande utgrupperna ras. Att vara rasistisk ligger i våra gener, hjärnan är helt enkelt främlingsfientlig.  Greene har skrivit en bok om det här och har lite tankar om hur vi skall sträva mot en gemensam moral, utilitarismen. Men här och nu påpekar jag bara att det är såhär vi är riggade.  Artikel om boken av PC Jersild i DN.  Författaren menar att:

Vi måste acceptera att grupper (stammar, partier, nationer) inte bara har olika intressen utan också olika moraluppfattningar. 

          

Det fanns givetvis ett uppdämt raseri hos befolkningen i Weimarrepubliken som landet hette då. Det var ganska lätt för Hitler att ena det splittrade folket mot en gemensam fiende under ett paradigm som var besatt av ras. I sina tal satte Hitler ord på det som många tyskar kände. De var helt enkelt koloniserade av vinnarna av första världskriget. Det landet producerade gick ur landet till ”ockupationsmakterna”. En del av deras tillgångar hade beslagtagits då de förlorat områden rika på naturtillgångar. De var lika förnedrade av Frankrike som en mobbad skolskjutare av sina plågoandar. De flesta tyskar var arbetare och emot kapitalism, de såg också hur vänstern lyckats krossa kristen kapitalism, men i samma takt som det skedde så blomstrade istället den judiska kapitalismen, vilken livnärde sig på den tyska kollapsen.  Vidare så såg man vad som skett i Ryssland efter revolutionen. Hur rikedomarna bara bytte ägare och hur nu några hundratals bolsjeviker vältrade sig i lyx i en omfattning som vida översteg de miljontals borgare som de krossat. Bolsjevikerna i Sovjet blev en ny elit som levde i lyx och överflöd medan det ryska folket led, svalt och dog. Den rovgirighet som man sade sig bekämpat i Ryssland, hade bara bytt skepnad då rikedomarna bytte ägare och man fått nya herrar. Antisemitismen sågs som en kamp för att slå tillbaka den judiska bolsjevismen och de judiska kapitalisterna. Det hade inte med rasen som sådan att göra, ej heller religionen, utan handlade om kamp mellan in och utgrupp.

Vad Hitler gjorde var att ena det splittrade Tyskland genom att formulerade en tydlig utgrupp, men han talade om ekonomi, inte om en underlägsen ras. Han talade om judar som en ras som tagit herraväldet över Tyskland och som sökte världsherravälde, och att man skulle slå tillbaka. Han lyckades skickligt ena sin utmattade och splittrade ingrupp, hans mål var att återupprätta Tysklands heder.  För det krävdes pengar, och han riktade tyskarnas ögon dit där pengarna fanns.

Churchill var mer nyanserad när han talar om de olika falangerna, medan Hitler använde den tidens fixering vid ras som kitt för att ena det splittrade folket mot den upplevda gemensamma fienden. Idag är det överhuvudtaget svårt att ena ett folk då så mycket subversiv verksamhet gått ut på att splittra det, då alla som ser sig som offer har sin egen fiende. Det är meningen förstås. På så viss missar vi att den gemensamma fienden är politikerna, som förstör för oss medborgare. Eftersom historieskrivningen har ett marxistiskt offer/förtryckarperspektiv och helt väljer att bortse från hur nära utplåning tyskarna var och i viss mån kan sägas försvara sig,  och istället framställer det som att en grupp helt plötsligt blev ond, och att denna ondska kom sig av rasism, så bakbinder de oss från att ens se att det finns utgrupper som inte delar våra värderingar, och som tom kanske är ett hot mot vårt sätt att vara.

Genom att hävda rasism om man talar om olika grupper så kontrollerar man medborgarna.  Genom att förneka att det finns skillnader, och tom utgrupper med egna intressen så hindras medborgarna försvara sina medborgerliga rättigheter. I den socialistiska staten existerar inte längre några medborgare, där finns bara undersåtar, den enskilde finns enbart till för staten och är utbytbar. Det som verkade bra för de tyska medborgarna blev inte bra.  Efter att Hitler kom till makten så blev folket var bara ett medel för en maktgalen krigsherre.  Det som gjorde att rasismen gick överstyr har ett flertal olika samverkande orsaker och handlar alls inte bara om Tysklands agerande, utan även om andra Europeiska länders ovilja att ha för judar inom nationen. Men segraren skriver historien och har suddat bort sin egen skuld, och pumpar ut en enkel svart/vit sanning som det emotionella folket sväljer.

Artikeln ovan publicerades efter att Hitler kom till makten i Januari, men före att någon som helst åtgärd vidtagits mot judar från partiets sida enligt de tidslinjer jag studerat. I själva verket så var The Central Jewish Association of Germany, av den åsikten att  regimen inte hade provocerat fram anti-semitiska pogromer. De publicerade istället ett uttalande där de uttryckte stöd för regimen och menade att regimen var omedveten om det som skedde på  gatorna. De menade att de inte trodde att de tyska medborgarna skulle komma att låta sig dras med i några våldsexcesser mot judarna.  Antisemitism och attacker mot judar hade som jag kommer att visa förekommit tidigare även i Tyskland. Men det var inte enbart en kamp mellan judar och tyskar, utan mellan olika falanger. Jag kommer att visa att Tyskland var mycket instabilt och att flera falanger stred på gatorna efter första världskrigets slut, oroligheter var alltså vardag, och inget som plötsligt uppstod när Hitler kom till makten vilket vi har förletts att tro.

Hitler kom till makten 27 Januari, den 30 Februari sattes riksdagen i brand, undantagstillstånd infördes och polisen och frikårerna fick utökade befogenheter varefter våldet eskalerade. I kommunistisk historieskrivning så påstås det att branden var anlagd av nazisterna själva, senare dokument  har gett bevis för att så inte var fallet.  Historieskrivningen menar också att efter nazisternas tillträde så började judeförföljelserna, jag var givetvis inte där, men menar att alla konflikter på gatan eskalerade. (mer om det senare) Jag vill givetvis inte försvara förföljelse av oskyldiga människor, det jag är ute efter är den felaktiga analysen av det som skedde. Så länge vi har bilden av Hitler och Tyskland som styrt av en irrationell rasistisk nyck, så kommer landet vara splittrat och slitas sönder av svart/vitt tänkande, och vi kommer hindras från att försvara folkets intressen. 

Jag har själv varit indoktrinerad av propagandan, tills dess att en vänlig själ visade mig att det är något som inte stämmer med den historia vi lärt oss i skolan. Ändå blev jag ganska så chockad över att den internationella judenheten förklarade Tyskland krig, vi har ju fått lära att Hitler gav sig på judarna oprovocerat. Artikeln i Daily  Express är publicerad den 24 Mars 1933, det vill säga månaden efter riksdagsbranden och före att åtgärder vidtagits mot judarna. De första att fängslas var socialister och kommunister.   Här ett av mig översatt sammandrag av artikeln.  (artikeln i sin helhet.)

”JUDENHETEN DEKLARERAR EKONOMISKT OCH FINANSIELLT KRIG MOT TYSKLAND.                      14 MILJONER JUDAR STÅR SAMMAN SOM EN MAN I KRIGSFÖRKLARINGEN MOT TYSKLAND 

Judenheten reser sig i vrede över nazisternas angrepp på judarna. Adolf Hitler […….]skapar historia på ett sätt han minst anade. Han trodde att han bara skulle ena tyskarna till rasmedvetenhet men har fått hela det judiska folket att resa sig i ett det judiska folkets renässans. Det nya Tysklands symbol  har lockat fram Judenhetens symbol för motstånd: Lejonet. 14 miljoner judar spridda över världen har gått samman som en man för att förklara krig mot de tyska förföljarna av judisk tro. Inbördes olika uppfattningar har lagts åt sidan för att stå upp för de 600 000  judar som är terroriserade av Hitlers antisemitism, samt för att tvinga det fascistiska Tyskland att upphöra med sin kampanj av våld och förtryck riktat mot den judiska minoriteten.[…]

ENGELSK/JUDISK PROTEST MOT NAZISTERNAS TAKTIK    HANDELSMÄN OCH FINANSIÄRER ENAS     TYSKA FARTYG DRABBADE?

Ett stort antal handlare har beslutat att sluta handla Tyska varor, även om det skulle innebära stora förluster. Ett möte för judiska textilhandlare har begärts i London för att begrunda situationen och besluta vilka åtgärder som bör tas. Tyskland har stora skulder på den internationella valutamarknaden, där judiskt inflytande är betydande. [….]

POLSKT EMBARGO

En samstämmig bojkott av Tyskland från judiska handlare kommer troligen att medföra stor skada för tysk export. Judiska handlare över hela världen är stora upphandlare av tyska produkter. I polen har embargot redan trätt i kraft. I Frankrike diskuteras liknande åtgärder i judiska kretsar. Likaså är Tysklands transatlantiska handel hotad. 

I New York har 10 000 judiska ex-soldater marscherat till City hall i protest. [….] Flera grupper har lämnat in petitioner. Bland annat de amerikanska fackföreningarna som  representerande 3 miljoner arbetare  har beslutat sig för att ansluta sig till protesterna.

DAGEN FÖR PREDIKAN

Varje rabbi har meddelats en helig plikt att under lördagens predikan beröra judarnas situation i Tyskland. [……..]  Judiska organisationer i Europas huvudstäder är tillsagda att utöva inflytande på de olika regeringarna för att sätta press  för att minska förtrycket av de tyska judarna. Det gamla och återförenade judiska folket av Israels stammar reser sig med nya och moderna vapen för att utkämpa sitt uråldriga krig med sina förföljare.  Här finns flera artiklar med ännu starkare innehåll. 

Jag påpekar återigen att det här skrevs före att några aktioner var vidtagna mot judarna i Tyskland, och i de tal av Hitler jag läst så handlade det vid den här tiden om ekonomi, att få det bankrutta Tyskland på fötter och återta det man ansåg att utgruppen tillskansat sig själva utan lojalitet med det tyska folket. Det stod varje jude fritt att lämna Tyskland. Som jag sade den tyska judiska föreningen menade att man inte kände sig hotat till livet.  Att jag tar upp det här är för att den marxistiska analysen som delar upp i offer och förtryckare, istället för att se verkligheten med multipla aktörer med egna intressen, helt mörkar att de internationella judarna hade stora ekonomiska intressen i Tyskland, att de tillskansat sig stor makt i och med de medborgerliga rättigheterna och att det var dessa som var hotade av maktövertagandet. I Sovjet så avrättade man människor, det gjorde man inte  i Tyskland förrän långt senare av platsbrist. Hade avsikten från början varit att utrota judarna så hade det inte funnits barn i lägren. Så den förföljelse som Judea (den internationella judenheten) talar om i artikeln är en ekonomisk strid om tillgångar.

Den förra artikeln jag publicerade och delvis översatte var det pressmeddelande som den  internationella judiska sammanslutningen gick ut med den 24 Mars 1933. De tyska sionisterna skickade ett telegram två dagar efter, den 26 Mars vilket avvisade många av anklagelserna mot nationalsocialisterna som propaganda och varande förljugna och sensationslystna. Den 27 Mars hölls ett möte i Madison Square Garden som samlade 40 000 internationella judar. (Just denna bild kan dock vara från 1937)

Den tyska utrikesministern Konstantin von Neurath beklagade demoniseringskampanjen, och menade att propagandisterna utomlands inte gjorde sina medtroende någon tjänst, när de genom sina förvridna och osanna nyheter om förföljelser och tortering av judar visar den tyska allmänheten att de inte drar sig för något, inte ens lögner och förtal, och därmed inte kommer få tyskarna att bekämpa den tyska regeringen. ”Den nytillsatta Hitlerregeringen har tydligt försökt minska på spänningarna både inom och utom Tyskland”. I USA så skickade även statssekreteraren Cordell Hull ett telegram till ordföranden i The American jewish congress: Rabbi Stephen och manade till försiktighet. Eftersom det var ett tillfälligt utbrott av ökade våldsamheter efter regeringsskiftet, och menade att det lugnade sig.  

Pressen på Tyskland fortsatte dock.

”Each of you, Jew and Gentile alike, who has not already enlisted in this sacred war should do so
now and here.”  New York Times 7 Augusti 1933

”For months now the struggle against Germany is waged by each Jewish community, at each conference, in all our syndicates, and by each Jew all over the world. There is reason to believe that our part in this struggle has general value. We will trigger a spiritual and material war of all the world against Germany’s ambitions to become once again a great nation, to recover lost territories and colonies. But our Jewish interests demand the complete destruction of Germany. Collectively and individually, the German nation is a threat to us Jews. Mascha Rjetsch, January, 1934

”Hitler will have no war (does not want war), but we will force it on him, not this year, but soon.”  Les Annales, June, 1934

”We Jews are going to bring a war on Germany.” – David A. Brown, National Chairman, United
Jewish Campaign, 1934

”There is only one power which really counts. The power of political pressure. We Jews are the most powerful people on earth, because we have this power, and we know how to apply it.” – Vladimir Jabotinsky, Jewish Daily Bulletin, July 27, 1935.

”Germany is our public enemy number one. It is our object to declare war without mercy against her. One may be sure of this: We will lead that war!” – Bernard Lecache, the president of the ”International League Against Racism and Anti-Semitism,” in its newspaper ”Droit de Vivre”   9 November, 1938.

”The war now proposed is for the purpose of establishing Jewish hegemony throughout the world.” – Brigadier General George Van Horn Mosely, The New York Tribune, March 29, 1939.

Det finns flera citat här . Observera här nu att jag inte vill byta plats på vem som är offer och vem som är förtryckare, det enda jag vill är att inte låta vinnaren skriva historien där de marxistiskt lyfter en av alla intressegrupper som ett helt ”vitt” och oskuldsfullt offer som slumrade sin Törnrosasömn och sedan kom Hitler.

Tyskarna svarade med en bojkotten mot judiska affärer  1 April, vilken varade en dag. Enligt siten levande historia så har de daterat American Jewish congress bojkott av Nazityskland till den 30 Augusti, men dateringen av uppmaningen går ju att se tydligt på tidningsklippet ovan, vilket dessutom finns i ett flertal olika exemplar på nätet.  I själva verket så är de flesta källor inte helt sanningsenliga utan det krävs ett enormt detektivarbete att reda ut det här.  Man kan om man söker enstaka händelser få lite mer sanningsenlig information., men oftast är det en politiskt färgad text med en agenda. Till ex så nämner man på levande historia att Dachau öppnades i Mars 1933, men man nämner det i samband med förintelsen och talar inte om att det var ett läger uppfört för, politiska fångar, det vill säga bolsjevikerna och kriminell. Vi har också alla lärt oss att koncentrationsläger är  något man sätter judar i, men det är ett interneringsläger för människor som anses vara ett hot mot nationen. Det hade vi i Sverige också. Chef för dessa var Tage Erlander. De som satt i dessa läger i Sverige var kommunister, radikaler, syndikalister, fackföreningsfolk, anti-nazister, tyska desertörer, och andra som sågs som ”opålitliga element”.  Även om man inte direkt ljuger så skapar det ensidiga perspektivet en totalt svart/vit bild av vad som skedde, och mörkar de grå nyanserna som inte passar in i narrativet. Dachau var för övrigt aldrig heller något förintelseläger, så frågan är om det ens hör till en tidslinje för förintelsen. Det hör snarare hemma på en tidslinje för andra världskriget om man skall vara seriös. Förintelsen började först när lägren var överfulla, men inte ens då var det huvudsyftet med lägren. Endast tio av 66 läger blev förintelseläger.  I ärlighetens namn så har vi också fått vår bild av förintelsen av Hollywood, vi är duktigt indoktrinerade. Jag minns tom serien Hollocaust på TV,  jag menar givetvis inte att allt är en lögn, jag menar att om Hollywood står för historieundervisningen så är den ju inte så vetenskaplig utan förs i ett narrativ som säljer. Det har varit mycket propaganda, själv fick jag lära mig att man gjorde lampskärmar av judars hudar och att man även gjorde tvål av dem. Lite på samma nivå som när man anklagar varandra för att äta barn.

Även siten ”The Holocaust  encyklopedia” är under vissa rubriker propagandistiska medan andra är mer sanningsenliga. På nästan alla siter står att så fort Hitler kom till makten så började förföljelsen, det är inte sant. Den första större lagen som återigen begränsar judars medborgerliga rättigheter var lagen om att judar inte fick ha befattningar inom stadsförvaltningen  och den beslutades 7 April 1933. 29 September samma år förbjuds judar äga jord. Och 4 Oktober får de inte vara redaktörer. Vad jag ser är en upptrappning av en konflikt mellan konkurrenter som är felaktigt definierade på grund av paradigmet. Vissa judar var ett hot mot Tyskland, inte alla. Det gäller ju de judar som var lojala mot sin etno/religiösa grupp och inte mot det tyska folket. Men den tiden delade in efter ras.  Även de internationella judarna angrep ju hela Tyskland och inte enbart Hitleranhängarna.  Problemet här är generaliseringen. Men den var ju inte unik för Tyskland, utan de styrande i övriga Europa såg även de judenheten som konkurrenter och ville inte ta emot dem. Ska man kalla det ondska? Var det enbart av rasistiska skäl? Givetvis inte. Den internationella judenheten var som de själva yttrade en stark maktfaktor. Vilket man klädsamt väljer att bortse ifrån i historieskrivningen.

Pressen på det tyska folket fungerade heller inte, tyskarna blev tvärtom mer sammansvetsade som ingrupp i synen och mer övertygade att den internationella judenheten var en utgrupp som de måste besegra för att behålla kontrollen över sitt land och sin ekonomi. Andra nationer kom också att stötta Hitler i hans strävan att stå emot bolsjevismen och det judiska kapitalet. När jag började med detta arbete så blev jag förvånad, jaha ”var Henry Ford också nazist, och en av de onda osv”. Så blir det när historieskrivningen är svart/vitt och helt bortser från det verkliga hotet mot den tyska staten och det tyska folket som fanns på den tiden. Henry Fords största problem med de internationella judarna var att han ansåg att judiska kapitalister provocerade fram första världskriget, och han ville hindra att så skedde igen. Och gav därför ut en tidning.  I den vinnande historieskrivningen så kallas han givetvis anti-semit och inte pacifist. Observera han skriver ”The international jew”. Den här distinctionen bortser man helt ifrån i historieskrivningen.

 

Jag betonar att jag inte vill delta i någon revisionism, det jag är ute efter är att påpeka att den internationella judenheten är en intressegrupp precis som alla andra. Jag googlade på jewish boycott av Sovjet med tanke på att det redan dött 1 miljon judar där när Hitler kom till makten och undrade hur den internationella judenheten agerat då.  Jag hittade inte det, istället fann jag något helt annat. De här med 6 miljoner judar är en siffra som förekommit i tidningar ända sedan 6 Juni 1915, mig veterligen första gången i ”The Sun” New York där man menar att 6 miljoner judar förföljs i hela världen.  (det fanns då 13.5 miljoner i hela världen): Man uppmanar också till stöd för Rysslands 6 miljoner judar.   (de var då fem miljoner – när Hitler kom till makten så var de 2,5 miljoner, 1 miljon var dödad och 1.5 hade flytt). I New York times 18 Oktober 1918: söker man stöd för att skapa en fond på 1 miljard för att stödja 6 miljoner judar att återfå livet efter första världskriget. New York Times 8 September1919: pushar för att 6 miljoner judar var i fara (i Ukraina?). Ukraina var fattigt liksom Tyskland, även där ägdes 30 % av fabrikerna av judar, och man gav såg på de som hade pengar bland annat judiska pantlånare. Det verkar inte som så många blev dödade men desto fler blev hemlösa då deras hem förstördes. New York times 12 November 1919: talar om att judarna bär världens största lidande. ”Attackerna på judar i Europa har inneburit lidande och fattigdom för 6 miljoner judar.” Man menar att judar har lidit mer än andra av första världskriget. Artikeln går ut på att tigga mer pengar, och talar om att de 30 miljonerna som redan skänkts har fött och klätt 1 miljon barn, och skapat hopp hos 5 miljoner föräldrar och äldre. (Summa 6 miljonerAtlanta Constitution 23 Februari 1920: 50 000 dollar har insamlats till the ”jewish relief fund” för att rädda judarna. Man manar till att rädda livet på de svältande 6 miljoner judarna boende i östra Europa och Palestina. New York times 7 Maj 1920.: judisk krigshjälp får 100 000 dollar av en Nathan Strauss. 6 miljoner judar riskerar att dö i farsot, sjukdom och död enligt artikeln. New York Times 20 Juli 1921: Här  vill man rädda 6 miljoner judar från massaker i Sovjet. Man talar om svält och att de riskerar att utrotas då kontrarevolutionen vinner mark. (Västs ingripande mot revolutionen i Ryssland)  Montreal Gazette 29 December 1931 skriver att  6 miljoner judar i Östeuropa står inför svält. (Inte ett ord om andra svältande folkgrupper). New York Times 31 Maj 1936:  Här ber man om att en större grupp emigranter skall få inträde till Palestina på flykt undan den Europeiska förintelsen. (detta före andra världskriget, den enda förintelse som skett vid den tiden är i  Sovjet –  inte i Europa) New York Times 23 februari 1938, (alltså fortfarande före kriget)6 miljoner judar i Centraleuropa är berövade skydd och ekonomiska förutsättningar och svälter ihjäl. Källa  (Märkligt vad de där 6 miljonerna hoppar runt och försöker finna sin plats i historien)

Jag som har läst reklampsykologi och dessutom har god kännedom om manipulation blir lite full i skratt faktiskt. Jag vill inte alls peka ut en ny syndabock, det enda jag vill är att visa på är att de internationella judarna är precis som alla andra som kämpar om makt och tillgångar och de gör det på ett narcissistiskt vis. De framställer sig som änglar och det största offret för andras ondska.

Uppenbarligen har propagandan lyckats.  För man kan ju undra: Om kommunismen har dödat 100 miljoner, Holomodor dödade 32 miljoner, det armeniska folkmordet 1.5 miljoner,  och 75 miljoner indianer dödades under erövringen av kontinenten. Varför benämns dödandet av judar det som tidernas största folmord? Det är ju inte sant. Vidare så dog 17 miljoner i första världskriget, och 60 i andra världskriget. Varför är vi helt besatta av 5,5 av dessa 285.5 miljoner? (För ja rätt siffra är inte 6 miljoner utan 5,5)  Siffran 6 miljoner hittade aldrig riktigt hem. Att olika judaiska intressegrupper ser ser just sin etno/religiösa ingrupp som mer viktig än andra är ju fullt förståeligt, men resten av oss?  Av de som dött är de mindre än 2 procent.  Man kan ju lätt säga att vi är ett offer för propaganda. Angående de internationella judarnas reaktioner så känner jag att nog borde man vara mer upprörd över att ett land dödar och driver ens ingrupp på flykt (Ryssland/Sovjet), än att ett land vill konfiskera tillgångar av ens ingrupp (Tyskland)

Givetvis skall man inte döda utgrupper annat än i nödvärn. Men det var heller inte planen i Tyskland, en hel radda skeenden ledde fram till det som blev, och Hitler är långt ifrån ensamt ansvarig. Paradigmets syn på ras, på genetik, och den allmänna människosynen i indelningen av önskade och oönskade element samt acceptansen för att döda var det som förde skeendet framåt. Framförallt så var det krig. Människor dödas i krig, och betänkt att detta var efter första världskriget då redan 17 miljoner dött. Spanska sjukan hade redan tagit livet av 100 miljoner. Döden var en del av livet på ett annat sätt än det är i vårt välmående Europa idag.  Synen på människor var också en helt annan. Det rådde en elitism och man delade in nyfödda i olika kvaliteter. Alla ville ha ett A – barn, därav ville man begränsa födseln av barn som inte skulle leva upp till den beteckningen. I vår skam över det vi har varit en del av, har pendeln svängt bisarrt åt andra hållet. Från att klassificera och rangordna, så vägrar vi att se några som helst skillnader mellan individer och kulturer. Det går inte att jämföra idag och då, och använda Hitler eller dödandet av judar som något slags argument idag.  Särskilt om rasism. Nazismen hade inte med ras att göra. Det handlade om att återta tillgångar. 

Mellan 1933 och 1938 så var överförandet av judiskt ägda företag ”frivilligt”. Vid maktövertagandet fanns över 100 000 judeägda företag i Tyskland.  Det uppskattas att värdet vid denna tid översteg  10 miljarder Riksmark. Frivilligt skall dock tolkas som obevekligt tryck på judar att sälja sina företag vilket 60 – 70 % gjorde.  Det är detta som bokjotten av de judiska affärerna handlade om. Man ville förmå dem att sälja.  De judiska tillgångarna åter(?)erövrades lite i taget. 1938 blev alla judar skyldiga att värdera alla sina tillgångar (utländska och inhemska) och registrera dem om deras värde översteg 5.000 Riksmark. Värdet av dessa judiska tillgångar var då cirka 8 miljarder Riksmark.  De judiska företagen som inte frivilligt sålts tidigare, sattes  under regeringskontroll och såldes en dal av försäljningen gick till staten. Efter Kristallnatten i november 1938 påbörjades konfiskeringen av judisk egendom genom en 25% beskattning av de judar som emigrerade, eller fördes till interneringsläger. Senare så kom judiska tillgångar inom landet att låsas, och judiska tillgångar i utländska banker måste registreras och överföras till tyska institutioner. På detta sätt fick  Hitler fart på Tysklands ekonomi,  och bukt med arbetslösheten när pengar fanns till att bygga upp landet. Hitlers agenda var inte att utrota judarna, Hitler ville åt deras pengar för sina planer att återupprätta Tyskland. Hitler var en pragmatiker.  Han använde den tidens antisemitism för att ena folket och motivera dem för ett nytt krig. Hela Europa blev förfört av en psykopat med helt egna syften och det är därför som skulden är så svår att bearbeta. Men helt klart var Hitler inte den enda psykopaten, och heller inte den sista. Så länge vi inte tittar på metoderna så kommer det att upprepas igen och igen. Så länge vi inte kan skilja på åsikt och handling så kommer det att ske flera gånger.

Så länge vi fokuserar på Hitler som ondskan och ”judarna” som offer så håller vi ju blicken borta från precis allt annat.  Givetvis är det meningen, och därför är vi helt blinda för de onda handlingar som den förment goda sidan utför. När vi skapar oss en fiende oavsett om det är invandrarna eller vänstern eller högern, kvinnor eller män så blir vi exakt de användbara idioter som Yuri Bresmenov pratar om som destabiliserar landet och hindrar oss att konkurrera effektivt, och få våra gener att överleva i generationer framåt.  Vad jag vill med detta är att medvetandegöra att kriget numera inte bedrivs med med vapen eller är ett kallt krig  utan att det är fullt ös i ett propagandakrig som pågår på alla fronter. Det går inte att lita på vare sig böcker, tidningar och deffinitivt inte siter på internet. Och det går heller inte att lita på journalister, som istället för att beskriva verkligheten neutralt har valt sida och helt drivs av konfirmeringsbias. (det vill säga tolkar verkligheten på ett sätt som bekräftar deras egen politiska åsikt)  Facebook är värst med sina rabiata politiska diskussioner där deltagarna verkar ha lämnat hjärnan hemma och helt reagerar efter vad som ”känns” rätt enligt religionen tolerans. Dessa är helt fanatiskt religiösa och ser människor av annan åsikt som antikrist. De tror att de förhindrar ett nytt andra världskrig men i själva verket är de med och skapar det.

 

Och jag tänkte avsluta som jag började.  Survival of the fitest handlar om att anpassa sig till habitatet och att samarbeta. Jag kommer berätta mer om vad det är i judendomen som gör gruppen så framgångsrik, men helt avgörande är deras förmåga till samarbete. Om vi som folk inte ens klarar det på nationell nivå, ja då kommer vi bli utkonkurrerade.

 

 

Posted in Okategoriserade and tagged , , , , , , , , .

2 Comments

  1. Väldigt välformulerade tankegångar och spännande synvinkel. Mycket inspirerande. Man får motivation att leta upp hur historia verkligen skrivs och av vem. Hur ska man till exempel lära ut detta i skolan?

    Kommer du fortsätta med denna analysen med att förklara det ökande klyftan mellan vänster och höger som håller på att ske nu i modern tid? Se bara på hur delat USA är idag. Verkar som de två extremerna bara växer och växer trots att vi har tillgång till allt mer information på nätet, men det verkar inte vara någon som orkar gå igenom all fakta och skriva en bra sammanställning. Uppskattar verkligen att du tar dig tiden och gör det. Så vi allihop som läser detta blir bättre informerade :).

    • Tack! Ja tanken är att göra en djupgående analys för att förstå vad som sker idag. Det verkar som vi börjar likna Tyskland före kriget, och särskilt i USA där olika falanger strider på gatorna. Lite kraschad ekonomi på det hela så börjar det bli riktigt farligt. Tyvärr så finns det ingen seriös analytiker som når ut lite bredare. Det finns många bättre än mig, men de når inte ut brett. Jag försöker sammanställa den kunskap som finns, men behöver hjälp att nå ut bredare.
      Tack för vänliga ord.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *